tisdag 1 maj 2018

Hur kan man på enklaste sätt tjäna pengar genom att nyttja valutaskillnader i sitt sparande?

Kronans försvagning har varit uppe på tapeten en del de senaste veckorna på #finanstwitter. Inte konstigt, på en vecka har kronans värde sjunkit med ca 4.5% mot dollarn. Går man tillbaka 3 månader kan man se att SEK/USD tappat över 11% och då har egentligen dollarn i sig inte ökat markant i värde (se EUR/USD), utan enbart kronan som försvagats. Detta blogginlägg kommer att handla lite om hur man kan nyttja denna valutaskillnad när man sparar och indirekt hur man skyddar sig mot försvagningen av kronan. För de flesta som varit med på börsen ett tag är detta inget nytt, många tillämpar det direkt eller indirekt.

Som alla märkt av så har kronan försvagats rejält de senaste månaderna och detta gäller i stort sett mot alla valutor. Vi som investerar på börsen är tidiga på att upptäcka detta eftersom vi har en hel del utländska innehav. Men för gemene man, som inte är så intresserad av börsen, märks det av när semesterplånboken känns tunnare i utlandet. Exakt vad som orsakar dessa valutaskillnader kan ju beror på ganska mycket, allt från politik till större händelser eller hur landets ekonomi går. Alltså skulle det bli för mycket att ta upp i detta inlägg.

Istället är den intressanta frågan för oss som sparar på börsen hur vi lättast kan skapa oss en "bonus", genom att enkelt nyttja denna valutarörelse.

Sparar man månadsvis och kontinuerligt spelar denna rörelse ingen större roll för det jämnar ändå ut sig i slutändan. Men har man ett intresse och funderar på att nyttja detta så kan man faktiskt enkelt, både med fonder och aktier, dra fördel av detta. 

Tittar man på lite längre sikt kan man nämligen se att vissa valutor är billiga och vissa lite dyrare under vissa perioder. Genom att vikta sin portfölj mer eller mindre mot dessa valutor, kan vi skapa oss en liten extra avkastning i portföljen. Framförallt går detta att nyttja väldigt bra om man investerar mycket i räntefonder utöver aktier. Självklart blir också effekten den motsatta, om man råkar köpa aktier/fonder för en större summa i en annan valuta än SEK, när den utländska valutan är "dyr".

Strategin i sig handlar egentligen bara om att köpa mer av något, i en valuta som är "lägre värderad" än vad den brukar vara. Om man tittar på nedan graf kan man se att EUR/SEK under 2016 på vissa ställen var runt 10 - 12% billigare än idag. Går man tillbaka så långt som 2013 kan hamnar vi på ca 20 - 25% billigare. Alltså kan man konstatera att det skulle vara ett gynnsamt läge att köpa värdepapper i euro just då, för att sälja av idag.


Kikar vi istället på USD/SEK i nedan graf, kan man se att dollarn sjunkit 12 - 14 % som mest från sin senaste högsta topp. Alltså skulle det varit ett bra läge att köpa mer amerikanskt under dippen som kom sommar 2017. Många gånger kan dessa dippar hålla i sig ganska länge.




Men går man tillbaka ännu längre ser man att dollarn var ännu "billigare". Se nedan graf över 2011 - 2014. Detta har ju bl.a. lett till att de som köpte t.ex. globala indexfonder under den perioden har fått se sina fonder stiga mer än vad det egentliga indexvärdet stigit. Det har således varit en fördel att vara exponerad mot värdepapper utanför Sverige.


Den stora frågan för dig som sparar blir då vad du anser är en billig och dyr valuta. För att dra den slutsatsen får man titta tillbaka på kursutveckling för att få en uppfattning om vad man själv anser vara det "normala" priset. För den som vill veta vad det "faktiska" dollarpriset är kan man titta på "Dollar Index DXY"

Nedan är en graf över USD/SEK som går tillbaka till 80-talet.



Man ska dock vara medveten om att värderingen kan förändras väldigt mycket beroende på hur det går för ett land och hur deras penningpolitik ser ut. Sverige är ett bra exempel att ta då vi medvetet har försvagat vår valuta under många år, något som inte lär förändras den kommande tiden. Ibland kan det också vara väldigt svårt att förutse var valutan ska.


Vilka värdepapper skulle man då lättast kunna nyttja för spekulera i valutaförändringarna, för spekulation är just vad detta är. Nedan kommer jag att ta några värdepapper som exempel.

Det "säkraste" sättet att få exponering mot olika valutor i en portfölj är genom att använda sig av räntepapper, om man inte handlar valuta direkt på en forex eller inte vill ha för mycket utländska aktier.

Utöver mina utländska aktie/råvaruinnehav använder jag mig bl.a. av nedan korträntefonder (klassiska fonder) i kombination med spiltan räntefond Sverige och spiltan högräntefond:

- Danske invest select EUR

- Danske invest select USD

Jag växlar alltså mellan dessa två och de svenska räntefonderna, beroende på om jag tycker att valutan är dyr eller billig.

Jag använder också andra utländska räntefonder men de är ETFer så det kan vi gå in på en annan gång. Utöver dessa två finns det såklart andra fonder som handlas i SEK. Jag kan ta med några i slutet på inlägget. För enkelhetens skull håller vi oss till ovan räntefonder. 

Dessa två korträntefonder består nämligen av statsräntepapper (räntor från centralbanker) utfärdade i respektive valuta. Fonderna handlas i SEK vilket gör att man slipper transaktions/växlingsavgifter. Vill ni veta exakt vad de innehåller, vad förvaltningskostnaden är och hur durationen ser ut för underliggande räntor får ni titta hos er nätmäklare eller läsa mer på deras hemsida.

Hur gör man rent praktiskt i ISK/KF?
Det man gör är att helt enkelt att byta ut/sälja delar av sina svenska räntefonder, t.ex. Spiltan räntefond, och sedan köpa någon av Danske selects fonder.

Om vi kikar på USD/SEK så skulle nedan rödmarkerade områden vara ett bra tillfälle att göra det på, om man tror att kronan ska försvagas och USD känns billig/ska upp.

Under hela sommaren 2017 (den första röda markeringen i grafen) såg vi en period där USD sjönk i värde en hel del. Nu i efterhand ser vi att det var ett bra läge att gå in då. Man hade också ganska gott om tid på sig, runt 3 månader.

Det man sedan gör, några månader eller något år senare beroende på hur valutorna har gått, är helt enkelt att sälja av dessa fonder eller byta ut dem mot Spiltan räntefond eller andra svenska räntefonder. Genom detta har man helt enkelt tjänat pengar på valutaskillnaden samtidigt som räntorna förhoppningsvis gått upp någon/några procent.

Denna strategi är en del av nästan alla mina portföljer. Jag försöker alltså exponera mig mer eller mindre mot en valuta beroende på hur jag tror att valutan ska röra sig och om jag anser att valutan är "billig". I slutändan blir det en liten bonus i portföljen.

Känner ni er trygga med detta så tycker jag att ni ska testa med en mindre summa om ni aldrig gjort det. Det är ju ändå räntefonder så själva räntan kommer troligen inte att falla. Men var alltid medvetna om den valutarisk man utsätts för när man handlar värdepapper i andra valutor och om produktens basvaluta är annan än SEK. Denna strategi går såklart att använda på allt från aktier till råvaror, men det tar vi ett annat inlägg.

Jag personligen tror att euron nu har "toppat" för denna gång och kommer att sjunka något mot kronan och mer mot dollarn. Dollarn har redan börjat stärkas mot euron. Därav har jag börjat minska exponeringen mot euro i räntefonder. Dollarn tror jag kommer fortsätta stiga lite till, kanske upp emot 9.5. Efter det kommer jag även där börja vikta ner för att återgå till svenska räntor eller mer svenska aktier.

Kronan kommer troligen att försvagas lite till. Alltså skulle jag gissa på att det snart är ett bra läge att börja köpa på sig mer svenskt om man har mycket utländskt. På så sätt får man starkare köpkraft nu när man tjänat lite på den utländska valutan.

Här är en lista över fonder som liknar Danske Invest Select: 

Amundi Fds Cash USD AU-C - korträntefond som motsvarar 3 månaders ränta. Handlas i USD

Evli Statsobligation B - Liknar danske invest select men handlas i EUR.

Handelsbanken Euro Obligation - Liknar Danske invest och handlas i SEK

SEB Korträntefond EUR LUX C - Består av företagsobligationer och handlas i EUR

SEB Korträntefond USD - Lux - Nästan identisk med Danske Invest Select och handlas i SEK.

Ålandsbanken Euro Bond B - Företagsobligationsfond med duration på 1-3 år. Handlars i EUR.

Ålandsbanken Cash Manager B - Korträntefond som består av europeiska företagsobligationer och handlas i EUR.


Som ni ser kan listan göras väldigt lång. Det man ska komma ihåg är att alltid kontrollera förvaltningsavgiften och om fonden handlas i SEK, EUR eller USD. Man vill ogärna att växlingsavgifter ska äta upp ens avkastningen. Det finns företagsobligationer och statsobligationer, det senare är att föredra om man vill ha det säkrare. Vissa fonder har också lägre och högre risk, ibland kan vissa ha väldigt hög risk. Läs alltid på vad det är för fond!

Hoppas att detta gav något för er som inte känner till eller gjort detta. 

Lycka till!

3 kommentarer:

  1. Superbra genomgång! Stort tack! Hälsar Lars D

    SvaraRadera
  2. Stort tack bägge två och tack för att ni läser!

    Jag försöker hålla det så enkelt som möjligt så att alla kan göra detta själva utan större svårigheter.

    SvaraRadera

Börsåret 2018

Som ni har märkt så skriver jag inte så mycket på bloggen, oftast lägger jag ut det mesta på twitter då det är enklare när man snabbt vill d...