söndag 6 maj 2018

Är guld verkligen något att ha? - "Golden 50", portföljen med 50% aktier 50% guld

Ni har säkert hört det flera gånger tidigare, att guld inte är något man ska satsa på i längden och att guld inte ger någon avkastning. Man menar att guld i sig inte skapar något värde utan bara ligger där och ser trevligt ut. Men saken är att guld under vissa perioder faktiskt har presterat mycket bättre än både aktier och räntor. Tittar man långsiktigt så har guldet också lyckats behålla sitt värde och inte ätits upp av inflationen. Går man ännu längre tillbaka så är guld en av få saker som alltid haft ett stort värde för människor. Man kanske ändå inte ska bortse från guldet helt ?

Hur presterar då guld i en portfölj, ihop med t.ex. aktier och räntor. Hur kan du nyttja guld i en långsiktig investeringsstrategi och hur kan guldet skydda ditt kapital? Det är bland annat det här vi ska titta lite på i detta inlägg.

Uppdaterat 2020-04-22


Jag själv använder guld både som skydd (hedge) när jag tror att börsen kommer att gå sämre än guldet men även som enskild investering. Normalt består mitt totala sparande av 10 - 25% guld. I det här inlägget ska vi titta på den lite mer "extrema" portföljen jag har. Portföljen består nämligen av 50% guld och 50% aktier.

Strategin är egentligen väldigt enkel. Portföljen liknar 50/50-portföljen som jag skrev om i ett tidigare inlägg http://spargeneral.blogspot.se/2018/04/varldens-svaraste-eller-varldens.html . Skillnaden är att jag istället för räntefonder har guldfonder (ETFer). Portföljen ska sedan ombalanseras så att guldfonderna och aktiefonderna ligger 50/50. Denna portfölj kan vara helt passiv och är enkelt att månadsspara i.

Här är portföljens nuvarande innehav.



Och såhär har den presterat sedan start 2017-05-17 och de senaste 12 månaderna.
(Gul linje är OMXSGI)




Inte nog med att portföljen presterat bättre än OMXSGI. Den har också varit betydligt mindre volatil. Men att jämföra en sån här portfölj med ett aktieindex kan såklart vara lite knepigt då portföljen bara består av 50% aktier. Men det är bra för att illustrera skillnaderna.

Tittar man långsiktigt på hur guld presterat så ser det ut såhär:


Om man däremot tittar från "modern tid", någonstans runt 2000 så ser det istället ut såhär:

Det finns en trolig anledningen till att guld presterat så mycket bättre under de senaste 20 åren än tidigare perioder. Dels handlar det om att vi haft två riktigt stora börsras, IT-bubblan och finanskrisen 2008. Men också för att man förändrat ekonomin väldigt mycket med alla kvantitativa lättnader och stimulanser under årens gång. Inflation och devalvering av vanliga valutor har därför stärkt guldet väldigt mycket. Utöver det är skuldsättningen mycket högre idag än innan 2000. Även detta hjälper guldet en del.

Innan 1971 (se "Nixon Shock" och "Bretton Woods system") var dollarn nämligen knuten till guldet, dollarn backades alltså upp av guld, vilket gjorde att dollarn också sågs och användes som en säker tillgång. Det i sig medförde att guld och dollar utvecklades likartat fram till 1971.

Efter reformen blev det däremot en väldigt stor skillnad, vilket syns tydligt i grafen nedan. Värdet på USD har fallit i stort sett hela tiden sedan dess. Värre ser det ut för andra valutor.


De senaste 20 åren har vår ekonomi utvecklats till att bli mycket mer komplex, allt går så mycket snabbare idag och börsen påverkas på ett helt annat sätt idag än tidigare. Blickar man framåt kan detta vara en fördel för guldet, om man tror att guld kommer att fortsätta stärkas mot vanliga valutor och användas som en "safe haven" för kapital. Många investerare och institutioner tenderar nämligen att överföra stora delar av sitt kapital till guld när börsen är orolig, stökig eller har haft ett större fall. Efterfrågan på guld har också ökat markant i Asien, både på statsnivå och från privatpersoner.

Tittar man alltså på ovan grafer kan man faktiskt se att guld skulle kunna vara en viktigt komponent i en portfölj, dock inte för att maximera vinst utan främst för att minimera förluster och skydda sig mot börsras eller recessioner. Man pratar om att guld har en låg korrelation med aktier.

Guldet kan även vara ett skydd mot inflationen, när aktier och räntor inte klarar av att skydda dig mot den. Långsiktigt är guld i vart fall värdebevarande.

Nedan ser ni två grafer över hur SEK förändrats sedan 70-talet, samt hur guld/SEK sett ut sedan 1996. Det är väldigt tydligt att guld hade varit ett bättre alternativ än att ha pengar på ett bankkonto.


Hur ska man då investera i guld? 
Normalt är ju såklart fysiskt guld att föredra men det är ju svårare att få tag på, dyrare och jobbigare att förvara hemma på ett säkert sätt. Hur kan man då få tillgång till guld i portföljen på ett enkelt och investeringsvänligt sätt?

Jag brukar alltid försöka leta upp guldETFer (börshandlade fonder) eller vanliga fonder som backas upp av fysiskt guld. Det finns väldigt många bra ETFer och de flesta har en förvaltningsavgift kring 0.2% - 0.5% vilket är helt ok för råvarufonder. I slutet av inlägget kan ni se en sammanställd lista över fonder med bl.a. fysiskt uppbackat guld och råvaror.

Det viktiga när man köper guldfonder är att man läser på vad det är man köper, främst för att se så att det verkligen är en fond som backas upp med fysiskt guld. Det finns nämligen många typer av guldfonder/ETFer, allt från fonder med "terminskontrakt/futures" som underliggande, till fonder som innehåller aktier i guldgruvebolag mm. All information om en fond ska finnas på deras hemsida och i faktabladet.

Här är en artikel som går in mer på det: https://tradingsim.com/blog/correlation-gold-futures-gold-etfs/

De fonder jag själv använder är främst dessa två, då jag anser att de är säkrast och billigast: Wisdomtree Physical Swiss Gold (GZUR) och Xetra Gold. Tidigare köpte jag även fonder som handlades i USD men dessa går inte längre att köpa p.g.a. MIFID2.

Utöver ovan fonder brukar jag blanda in lite andra ädelmetaller såsom Silver och platina, Wisdomtree Physical Silver (VZLC) och Wisdomtree  Physical Platinum (VZLA). Silver är också en viktig del av våra portföljer. Ibland presterar dessa sämre än guld och ibland bättre. Det dyker alltså upp bra köplägen lite då och då.

Det som är viktigt att komma ihåg att det finns en valutaeffekt av att äga guld. Guld värderas normalt i USD (EUR för Xetra Gold) och detta har en positiv effekt när SEK går sämre. Som svensk kan man alltså tjäna både på att guldet stiger men också då USD stiger när man äger guld.
Se detta inlägg för mer detaljer kring valutaskillnader http://spargeneral.blogspot.se/2018/05/hur-kan-man-pa-enklaste-satt-tjana.html

Det finns såklart risker även med dessa guldfonder, precis som med aktier. Det är ju på sätt och vis "pappersguld". Kan man t.e.x lita på att en bank eller en utfärdare har exakt den mängden guld som du har rätt till enligt ditt "köpkontrakt"? Svårt att svara på. Men säljer man inte sitt guldinnehav under större "guld-kriser", så borde det inte vara några problem senare. Det är troligen när alla vill ha ut sitt guld samtidigt som det skulle kunna bli riktigt stökigt, det som skedde i samband med corona-krisen. Om man själv är en av dessa personer vid det tillfället så får man hoppas på att man valt rätt förvaltare.

Utöver guld består portföljen av aktier/aktiefonder. Det enklaste är att ha globalfonder ihop med guldet. Här kan man välja allt från lite mindre volatila sådana, alltså klassiska globalfonder, till att kanske ha lite mer "aggressiva" varianter. T.ex. Tech.

Alternativet är att man själv köper en diversifierad pott av aktier. Allt beror på hur hög risk man är villig att ta på aktiesidan och hur många procent av portföljen som ska vara exponerat mot guld. Kanske är det värt att vara mer aggressiv på aktiesidan när guldet ändå skyddar din portfölj? Jag själv vill helst ha fonder eller aktier som "täcker globalt" i och med att guldet ändå följer ett "globalt index", om vi bortser från valutafluktuationer.

Som jag skrev i början av inlägget är denna portfölj lite "extrem". I längden kanske det inte kommer att löna sig att ha så pass mycket guld i en portfölj. Men det är enkelt att växla ner på guldet när man anser att tillfället är rätt. Just denna portfölj kommer att fortsätta köra som en 50/50-portfölj, men en 70/30 hade också varit bra.

Nedan grafer är backtester för hur portföljer med guld presterat under olika perioder.








Generellt i mitt sparande kommer jag att växla upp eller växla ner exponeringen mot guld och silver. Allt beroende på hur börsen går, vad jag tror om marknaden framöver och framförallt vad jag tror om guldet. Förhoppningsvis kommer guldet att stiga när börsen går eller gått dåligt en period, vilket innebär att man får mer pengar att spendera på aktier senare. Med lite guld och silver i portföljen slipper man också att ha delar av ens kapital "inlåst" i en negativt avkastande börs.

Det man dock ska ha med sig är att även guld normalt kan falla väldigt hårt initialt vid ett stort börsras. Detta brukar bero på att folk/institutioner, framförallt de med hävstång, behöver sälja av sitt guld för att täcka förluster på aktiesidan.
Efteråt har däremot guldet presterat mycket bättre än vad börsen har. Silverpriset löper oftast parallellt med guldpriset, som ni såg i en graf tidigare. Men silver är mycket mer volatilt än guld, vilket innebär att silvret kan prestera bättre eller sämre än guldet vid vissa tillfällen. Nedan ser ni lite statistik för hur guld och silver gått under de stora rasen.

Det var lite om guld och hur man kan nyttja guldet i sin portfölj. Hoppas att det ger lite inspiration. Fortsättningsvis kommer jag att posta guldportföljens resultat på twitter och på bloggen.

I och med att inläggets "extrema" portfölj inte verkar vara döpt av någon så kommer jag att skämtsamt kalla den för "Golden 50".

Lycka till med ert sparande och kom ihåg att allt inte begränsat enbart till aktier och aktiefonder!


Här är listan över de råvarufonder jag nyttjar.
Lista över guld- och råvarufonder: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1BK_zH1ZCfOYjucS8nZnHgryhtQvQEt2vRMpGsaLYpQs/edit?usp=sharing

Jag får ingen ersättning av ovannämnda fonder och bolag. Kom ihåg att alla investeringar är förknippade med risk. Det jag skriver är mina egna åsikter och tankar kring ämnet.

tisdag 1 maj 2018

Hur kan man på enklaste sätt tjäna pengar genom att nyttja valutaskillnader i sitt sparande?

Kronans försvagning har varit uppe på tapeten en del de senaste veckorna på #finanstwitter. Inte konstigt, på en vecka har kronans värde sjunkit med ca 4.5% mot dollarn. Går man tillbaka 3 månader kan man se att SEK/USD tappat över 11% och då har egentligen dollarn i sig inte ökat markant i värde (se EUR/USD), utan enbart kronan som försvagats. Detta blogginlägg kommer att handla lite om hur man kan nyttja denna valutaskillnad när man sparar och indirekt hur man skyddar sig mot försvagningen av kronan. För de flesta som varit med på börsen ett tag är detta inget nytt, många tillämpar det direkt eller indirekt.

Som alla märkt av så har kronan försvagats rejält de senaste månaderna och detta gäller i stort sett mot alla valutor. Vi som investerar på börsen är tidiga på att upptäcka detta eftersom vi har en hel del utländska innehav. Men för gemene man, som inte är så intresserad av börsen, märks det av när semesterplånboken känns tunnare i utlandet. Exakt vad som orsakar dessa valutaskillnader kan ju beror på ganska mycket, allt från politik till större händelser eller hur landets ekonomi går. Alltså skulle det bli för mycket att ta upp i detta inlägg.

Istället är den intressanta frågan för oss som sparar på börsen hur vi lättast kan skapa oss en "bonus", genom att enkelt nyttja denna valutarörelse.

Sparar man månadsvis och kontinuerligt spelar denna rörelse ingen större roll för det jämnar ändå ut sig i slutändan. Men har man ett intresse och funderar på att nyttja detta så kan man faktiskt enkelt, både med fonder och aktier, dra fördel av detta. 

Tittar man på lite längre sikt kan man nämligen se att vissa valutor är billiga och vissa lite dyrare under vissa perioder. Genom att vikta sin portfölj mer eller mindre mot dessa valutor, kan vi skapa oss en liten extra avkastning i portföljen. Framförallt går detta att nyttja väldigt bra om man investerar mycket i räntefonder utöver aktier. Självklart blir också effekten den motsatta, om man råkar köpa aktier/fonder för en större summa i en annan valuta än SEK, när den utländska valutan är "dyr".

Strategin i sig handlar egentligen bara om att köpa mer av något, i en valuta som är "lägre värderad" än vad den brukar vara. Om man tittar på nedan graf kan man se att EUR/SEK under 2016 på vissa ställen var runt 10 - 12% billigare än idag. Går man tillbaka så långt som 2013 kan hamnar vi på ca 20 - 25% billigare. Alltså kan man konstatera att det skulle vara ett gynnsamt läge att köpa värdepapper i euro just då, för att sälja av idag.


Kikar vi istället på USD/SEK i nedan graf, kan man se att dollarn sjunkit 12 - 14 % som mest från sin senaste högsta topp. Alltså skulle det varit ett bra läge att köpa mer amerikanskt under dippen som kom sommar 2017. Många gånger kan dessa dippar hålla i sig ganska länge.




Men går man tillbaka ännu längre ser man att dollarn var ännu "billigare". Se nedan graf över 2011 - 2014. Detta har ju bl.a. lett till att de som köpte t.ex. globala indexfonder under den perioden har fått se sina fonder stiga mer än vad det egentliga indexvärdet stigit. Det har således varit en fördel att vara exponerad mot värdepapper utanför Sverige.


Den stora frågan för dig som sparar blir då vad du anser är en billig och dyr valuta. För att dra den slutsatsen får man titta tillbaka på kursutveckling för att få en uppfattning om vad man själv anser vara det "normala" priset. För den som vill veta vad det "faktiska" dollarpriset är kan man titta på "Dollar Index DXY"

Nedan är en graf över USD/SEK som går tillbaka till 80-talet.



Man ska dock vara medveten om att värderingen kan förändras väldigt mycket beroende på hur det går för ett land och hur deras penningpolitik ser ut. Sverige är ett bra exempel att ta då vi medvetet har försvagat vår valuta under många år, något som inte lär förändras den kommande tiden. Ibland kan det också vara väldigt svårt att förutse var valutan ska.


Vilka värdepapper skulle man då lättast kunna nyttja för spekulera i valutaförändringarna, för spekulation är just vad detta är. Nedan kommer jag att ta några värdepapper som exempel.

Det "säkraste" sättet att få exponering mot olika valutor i en portfölj är genom att använda sig av räntepapper, om man inte handlar valuta direkt på en forex eller inte vill ha för mycket utländska aktier.

Utöver mina utländska aktie/råvaruinnehav använder jag mig bl.a. av nedan korträntefonder (klassiska fonder) i kombination med spiltan räntefond Sverige och spiltan högräntefond:

- Danske invest select EUR

- Danske invest select USD

Jag växlar alltså mellan dessa två och de svenska räntefonderna, beroende på om jag tycker att valutan är dyr eller billig.

Jag använder också andra utländska räntefonder men de är ETFer så det kan vi gå in på en annan gång. Utöver dessa två finns det såklart andra fonder som handlas i SEK. Jag kan ta med några i slutet på inlägget. För enkelhetens skull håller vi oss till ovan räntefonder. 

Dessa två korträntefonder består nämligen av statsräntepapper (räntor från centralbanker) utfärdade i respektive valuta. Fonderna handlas i SEK vilket gör att man slipper transaktions/växlingsavgifter. Vill ni veta exakt vad de innehåller, vad förvaltningskostnaden är och hur durationen ser ut för underliggande räntor får ni titta hos er nätmäklare eller läsa mer på deras hemsida.

Hur gör man rent praktiskt i ISK/KF?
Det man gör är att helt enkelt att byta ut/sälja delar av sina svenska räntefonder, t.ex. Spiltan räntefond, och sedan köpa någon av Danske selects fonder.

Om vi kikar på USD/SEK så skulle nedan rödmarkerade områden vara ett bra tillfälle att göra det på, om man tror att kronan ska försvagas och USD känns billig/ska upp.

Under hela sommaren 2017 (den första röda markeringen i grafen) såg vi en period där USD sjönk i värde en hel del. Nu i efterhand ser vi att det var ett bra läge att gå in då. Man hade också ganska gott om tid på sig, runt 3 månader.

Det man sedan gör, några månader eller något år senare beroende på hur valutorna har gått, är helt enkelt att sälja av dessa fonder eller byta ut dem mot Spiltan räntefond eller andra svenska räntefonder. Genom detta har man helt enkelt tjänat pengar på valutaskillnaden samtidigt som räntorna förhoppningsvis gått upp någon/några procent.

Denna strategi är en del av nästan alla mina portföljer. Jag försöker alltså exponera mig mer eller mindre mot en valuta beroende på hur jag tror att valutan ska röra sig och om jag anser att valutan är "billig". I slutändan blir det en liten bonus i portföljen.

Känner ni er trygga med detta så tycker jag att ni ska testa med en mindre summa om ni aldrig gjort det. Det är ju ändå räntefonder så själva räntan kommer troligen inte att falla. Men var alltid medvetna om den valutarisk man utsätts för när man handlar värdepapper i andra valutor och om produktens basvaluta är annan än SEK. Denna strategi går såklart att använda på allt från aktier till råvaror, men det tar vi ett annat inlägg.

Jag personligen tror att euron nu har "toppat" för denna gång och kommer att sjunka något mot kronan och mer mot dollarn. Dollarn har redan börjat stärkas mot euron. Därav har jag börjat minska exponeringen mot euro i räntefonder. Dollarn tror jag kommer fortsätta stiga lite till, kanske upp emot 9.5. Efter det kommer jag även där börja vikta ner för att återgå till svenska räntor eller mer svenska aktier.

Kronan kommer troligen att försvagas lite till. Alltså skulle jag gissa på att det snart är ett bra läge att börja köpa på sig mer svenskt om man har mycket utländskt. På så sätt får man starkare köpkraft nu när man tjänat lite på den utländska valutan.

Här är en lista över fonder som liknar Danske Invest Select: 

Amundi Fds Cash USD AU-C - korträntefond som motsvarar 3 månaders ränta. Handlas i USD

Evli Statsobligation B - Liknar danske invest select men handlas i EUR.

Handelsbanken Euro Obligation - Liknar Danske invest och handlas i SEK

SEB Korträntefond EUR LUX C - Består av företagsobligationer och handlas i EUR

SEB Korträntefond USD - Lux - Nästan identisk med Danske Invest Select och handlas i SEK.

Ålandsbanken Euro Bond B - Företagsobligationsfond med duration på 1-3 år. Handlars i EUR.

Ålandsbanken Cash Manager B - Korträntefond som består av europeiska företagsobligationer och handlas i EUR.


Som ni ser kan listan göras väldigt lång. Det man ska komma ihåg är att alltid kontrollera förvaltningsavgiften och om fonden handlas i SEK, EUR eller USD. Man vill ogärna att växlingsavgifter ska äta upp ens avkastningen. Det finns företagsobligationer och statsobligationer, det senare är att föredra om man vill ha det säkrare. Vissa fonder har också lägre och högre risk, ibland kan vissa ha väldigt hög risk. Läs alltid på vad det är för fond!

Hoppas att detta gav något för er som inte känner till eller gjort detta. 

Lycka till!

Börsåret 2018

Som ni har märkt så skriver jag inte så mycket på bloggen, oftast lägger jag ut det mesta på twitter då det är enklare när man snabbt vill d...