Börsåret 2018

Som ni har märkt så skriver jag inte så mycket på bloggen, oftast lägger jag ut det mesta på twitter då det är enklare när man snabbt vill dela något. Jag använder mest bloggen för att skriva om sådant som är längre och som skulle vara för krångligt att skriva på twitter.

Men nu när året lider mot sitt slut tänkte jag lägga ut lite grafer som visar hur utvecklingen har gått för våra portföljer/strategier som vi haft under året.

Vi börjar med den defensiva portföljen som består av 35% aktier, 35% guld och råvaror samt 30% räntor (och valutor).
http://spargeneral.blogspot.com/2018/06/spargeneralens-allvadersportfolj.html

Denna portfölj har vi haft i snart två år och det har varit vårt huvudsparande då vi varit lite pessimistiska gällande börsen samtidigt som vi behövt spara för köp av boende och inte vågat gå "all in" aktier.

Den slutsats jag kan dra för året är att både aktier och guld gick bra fram till början av sommar (om vi bortser från aktiefallet i februari). Det som hände sen var att guld och råvaror föll kraftigt från maj, de började avvika väldigt mycket från börsen. Detta berodde dels på en stark dollar men också press på råvaror i form av handelskrig. Det fortsatte så fram till september/oktober då även börsen började att ge vika. Sedan oktober har har dock guldet vänt uppåt och ser nu ut att gå väldig starkt under 2019.

Räntorna i portföljen har inte rört sig mer än ca 2%, vilket är målet då det är korträntor. Vi hade en del korta räntor i amerikanska statspapper, som fick sig en skjuts dels via räntehöjningar och den starka dollarn. Totalt sett har de ändå stått emot inflationen och gjort sitt arbete i portföljen.
http://spargeneral.blogspot.com/2018/05/hur-kan-man-pa-enklaste-satt-tjana.html

Portföljen har i det stora hela gjort det den är byggd för, att vara stabil trots kraftiga svängningar på börsen. Även om detta blev ett tufft år både för guld och aktier så lär det bli bättre framöver, speciellt när vi har handlingsutrymme att växla över till mer offensivt.

En stor del av pengarna har tagits ut från portföljen men fördelningen är densamma och vi kommer att fortsätta spara i portföljen tillsammans med annat framöver.

Det blir lite svårt att jämföra med något index men jag lägger in OMXSGI (aktiekursutvecklning + utdelning), lila linjen, så att ni får ett hum om hur det har gått.

Nästa portfölj består av 50% global aktiefond och 50% guld, som hela tiden ombalanseras. Här har jag skrivit om den
 http://spargeneral.blogspot.com/2018/05/ar-guld-verkligen-nagot-att-ha.html

Som ni ser följer den börsen lite mer, vilket inte är så konstigt då den består av mer aktier. Här har guldet hjälpt till en del. Guldet har sett till att portföljen inte fallit som börserna.

Nedan kommer swingtrading-depån. Den har både gått dåligt och bra. Denna depå fick jag avveckla då pengarna skulle gå till kontantinsatsen och en liten del till mitt nya swingkonto hos CMC markets. Uttagen skedde mellan september - oktober, vilket syns i grafen då den mer eller mindre slutade röra på sig.

Portföljen gick initialt bra men tappade en del mellan februari - april då börsen gick både sämre och då jag själv tabbade mig lite. Men jag lyckades ta igen det under sommaren. Portföljen hamnade på ungefär 15% fram till dess att jag började rensa den. Framöver kommer den största delen av min swingtrading ske på CMC-markets där jag kör både index, råvaror och valutor. Ett inlägg om det kommer framöver och självklart lite då och då på twitter.

Detta är vår senaste portfölj som vi började med i juli. Tanken är att den ska vara en utdelningsportfölj men bestå främst av defensiva bolag såsom fastigheter, consumer staples, utility och investmentbolag. Nu när vi har vår buffert till bostadsköpet så kan vi lägga mer pengar på börsen utan att oroa oss för alla svängningar. Innehaven i denna portfölj är innehav vi ska försöka hålla mycket länge om inget oförutsett eller ovanligt händer.

I dagsläget ser portföljen ut enligt följande. Saldot kommer från att vi valde att sälja av J&J efter de dåliga nyheterna. Just nu kommer vi att avvakta och se vad som händer med bolaget.

Slutligen kommer vi till våra Lysa-konton. Den första portföljen består av 50% aktiefonder 50% räntefonder. Jag har skrivit lite om strategin som jag kommer att använda för detta konto och hur lysa fungerar.
http://spargeneral.blogspot.com/2018/04/varldens-svaraste-eller-varldens.html

De gröna prickarna visar våra månadsvisa insättningar. Samtliga konton är öppnade 18 januari 2018.

Nästa portfölj består av 90% aktiefonder 10% räntefonder.

Vi har även två portföljer där vi målfördelat 25% aktier 75% räntor, respektive 60% aktier 40% räntor. Dessa portföljer skapade vi mest för att jämföra utvecklingen med våra två huvudkonton ovan.

Jag gillar verkligen Lysas robottjänst. Den är enkel, man behöver inte ta hänsyn till något, den sköter all form av ombalasering automatiskt och gör det riktigt bra. Det är också relativt billigt och jag anser att det blir bättre än index.

Utöver det är det sällan portföljerna avviker mycket från målfördelningen, roboten ser till att ombalansera ganska omgående. Som jag skrev i ett tidigare inlägg är det därför enkelt att tillämpa olika strategier med en tjänst som denna och det går att "slå index" ganska bra genom att göra så. Inte heller behöver man vara så värst bra på att "tajma" marknaden som det oftast pratas om.

Där har ni i alla fall vår utveckling på börsen under 2018. Totalt sett blev det inte så mycket avkastning på grund av både fallet i aktier och råvaror. Men vi hamnade ungefär på ca 3% för vårt totala kapital. Det är helt ok och det är betydligt bättre än årets globala aktieindex.

Vi kanske är lite för diversifierade men samtidigt är det i olika tillgångsslag så det blir inte "som ett index". Det har heller aldrig känts jobbigt under året, inte heller om det nu skulle fortsätta falla lika mycket eftersom andra tillgångsslag än våra aktier skulle gynnas av det.

Nu när vi tagit ut en stor del av pengarna från portföljerna så kommer vi att få "börja om" men på sätt och vis känns det bra att börsfallet kom nu för då får man vara med från "början". Vi kommer förhoppningsvis kunna vara lite mer offensiva på aktiesidan när vi har ett eget boende.

Gott slut och gott nytt år! Hoppas att ni haft ett lika lärorikt år som oss!

Kom ihåg att alla investeringar är förenade med risk och du kan förlora stora delar eller hela ditt kapital. Se inte detta som rådgivning utan läs på!

Generalens "Multi Asset"-portfölj

Många av er har säkert sett bilder eller sett att jag skrivit om vår defensiva portfölj. I det här inlägget tänkte jag berätta om hur den är uppbyggd och hur vi tänker kring denna portfölj. De strategier vi tillämpar för denna portfölj är lite av en blandning av det jag skrivit om hittills. Portföljen kan både användas som en passiv portfölj men funkar även som aktiv om man föredrar det. Portföljen skulle kunna passa vem som helst som vill ha en tryggare strategi som kan ge runt 5 - 7% årlig snittavkastning (6 - 8% med belåning) till ganska låg volatilitet. Avkastningen kan såklart bli högre om man är mer aktiv. 

Portföljens grunder är egentligen ingen nyhet. Portföljen är delvis baserad på Harry Brownes "fail-safe investing". Harry Browne menade att man kunde skapa en portfölj som kan stå emot alla ekonomiska cyklar vi har under årens lopp. Idén var att ha en diversifierad portfölj genom innehav som inte korrelerar med varandra. Portföljen skulle bestå av 25% aktier/aktiefonder, 25% korta räntor (el. cash), 25% långa räntor och 25% guld (fysiskt investeringsguld). "The permanent portfolio", som den kallas för, har hängt med ett tag. Det finns många som skrivit om den och många som tillämpar den i stor skala.

Vår portfölj skiljer sig dock från den klassiska varianten. Vi har valt att inte ha lika mycket räntor då det blir lite för defensivt. Däremot använder vi oss av något mer korta räntefonder (kortare duration än 12 månader) tillsammans med den valutaeffekter vi får genom att växla mellan svenska och utländska räntefonder. Detta då guldet ger ibland liknande effekt som de långa räntorna. Korta räntefonder är också mindre känsliga för ränteförändringar jämfört med långa. Speciellt efter tider då långa räntor stigit i och med att styrräntor varit mycket låga.

Vi har också betydligt mer råvaror, utöver guldet, än den klassiska varianten och portföljen belånas för att få extra avkastning, förutsatt att ränteläget medger det.

Nedan ser ni de kontinuerliga månadsköpen, som vi har som grund för Multi Asset-portfölj just nu (2019-07-03). Efter att månadsköpet skett kan vi ibland växla ut vissa av de klassiska fonderna till motsvarande utländska ETFer, beroende på vad vi vill ha i portföljen. Pacific precious växlas över GULD S eller ETFS physical swiss gold ganska omgående.

Allokeringsmodellen är alltså 35% Aktiefonder/aktier, 35% Guld/ädelmetaller/råvaror och 30% Räntor (i olika valutor), 2019-07-03.

Såhär har portföljen gått det senaste året. Det är lite svårt att välja vilket index man ska jämföra sig med, men i just detta exempel har jag valt Nasdaq100, så att ni får en liten bild av hur det gått.

Eftersom att vi tror att guld och råvaror kommer att prestera bättre de kommande åren har vi valt att ha lika mycket råvaror som vi har aktier/aktiefonder i portföljen.

Vi har egentligen inga begränsningar för vilka fonder eller aktier som får vara med i portföljen. Kravet är dock att det ska vara fonder eller aktiebolag som har presterat bra i många år, framförallt klarat sig bra under 2008 och 2001. Vi har också specifika sektorer som vi verkligen tror på i framtiden. I nuläget är en sån sektor ren energi, där vi exponerar oss mot ETFer som innehåller enbart sådana bolag.   

Tanken är att denna portfölj ska fortsätta vara allokerad enligt ovan diagram en bra bit in i framtiden. Skulle ett större börsfall komma så har vi "hedgat" oss, framförallt genom guldet och råvarorna men även lite med räntorna. Även om guld och silver kan falla initialt så har de tidigare visat att de återhämtar sig mycket snabbare än vad aktier gör. Samtidigt är råvarorna inte lika högt värderade idag som aktierna och framförallt är råvarorna mycket "billigare" idag än vad de var under 2007 innan kraschen. Det man skulle kunna tjäna in på guld/råvarusidan skulle man senare kunna flytta över till aktiesidan när värderingen där är lägre. 

Vi anser att denna diversifiering är tryggare än att bara ha aktier eller aktiefonder. Mycket av dagens kapital som skapats genom de kvantitativa lättnader har nämligen hamnat hos just aktier, vilket ökar riskerna på aktiemarknaden.

Strategin

Som jag nämnde ovan kan denna portfölj fungera i alla lägen, i alla fall långsiktigt, det är ju en form av "allvädersportfölj". Men som sparare ska man anpassa sig efter marknaden och just nu tycker vi att denna portfölj och fördelning passar oss bättre.

Vi utgår från att det under vissa perioder är bättre att vara fullt exponerad mot aktier, men att det under andra perioder är mer gynnsamt att vara mindre exponerad mot aktier. I nuläget ser vi råvarorna som ett komplement till våra aktieinnehav, vi anser att värderingen på råvarusidan ser bättre ut än för aktiesidan och väljer därför att ha en jämn fördelning. 

Vi har valt att ha en stor del av vårt sparande i denna portfölj just för att marknaden ser ut som den gör idag. Portföljen fungerar också lite som en offensiv "buffert" förutom att det är ett långsiktigt sparande. Självklart har vi en riktig buffert utöver denna portfölj.

Skulle det nu ske en riktigt börskrasch så har man alltså handlingsutrymme både genom guldet, råvarorna och räntorna. Man skulle kunna ha möjlighet att växla över till aktier/aktiefonder helt, när man anser att värderingen är bättre där. Det är såklart mycket svårt att veta exakt när detta sker. Men när man är så diversifierad så kommer vissa delar av portföljen ha gått mycket bättre medan andra gått mycket sämre. För oss handlar det mest om att skapa sig ett handlingsutrymme, eftersom att vi kom in väldigt sent på börsen med hela vårt sparande.

Aktiedelen

Enklast är att investera i större globalfonder så att man får en riktigt bra diversifiering. Alternativet är att tänka lite som vi gjort enligt diagrammet, om man anser att de globala fonderna har för mycket viktning mot USA. Vi föredrar en exponering om ca 50% mot emerging markets och 50% mot developed markets.

Ett annat alternativ är att köra enbart enskilda aktier, d.v.s. stock-picking, men då blir det såklart lite mer arbete. Just nu har jag valt att använda mig av investmentbolag för att ha något däremellan. På det sättet får jag både en bra kursutveckling och lite utdelning, samtidigt som jag ändå har "fondliknande" innehav. Fördelen med att ha investmentbolag eller aktier istället för fonder, är att man mer eller mindre slipper fondavgifterna.

Det går självklart att ha en blandning av både fonder och aktier om man vill det. Allt handlar om hur passiv man vill vara med portföljen. 

Råvarudelen

Råvarudelen fungerar egentligen på samma sätt som aktiedelen. Vi använder oss av både råvarufonder och enskilda råvaror beroende på vad vi tycker ser köpvärt ut vid olika tillfällen. Det enklaste är såklart att ha en "all commodities"fond d.v.s. en bred fond med alla vanliga råvaror. Alternativet är att ha en "ex-energy"fond, om man inte vill ha några fossila bränslen i fonden. Det finns såklart fler sektorer inom råvaror om man föredrar det. 

Här har jag skrivit lite om guld och råvaror. En lista på många råvaror/fonder finns längst ner i inlägget http://spargeneral.blogspot.com/2018/05/ar-guld-verkligen-nagot-att-ha.html. 

Kanske kan man till och med vara lite mer offensiv på aktiesidan när man har en sån här portföljfördelning?

Räntedelen

Tidigare skrev jag ett inlägg om hur man kan nyttja räntor i olika valutor för att enkelt få lite extra avkastning http://spargeneral.blogspot.com/2018/05/hur-kan-man-pa-enklaste-satt-tjana.html.

Räntedelen i denna portfölj ger nämligen inte några större summor avkastning om man bara skulle låta räntefonderna ligga. Räntorna är mer tänkt att fungera som en "krigskassa". Däremot går det att växla mellan olika valutor genom dessa räntefonder, för att skapa sig en liten fördel när läget är gynnsamt rent valutamässigt.

Beroende på rådande ränteläge eller hur aktiv man är kan man växla mellan långa och korta räntor eller helt enkelt ha en fast likaviktad fördelning mellan korta och långa räntor.

Man ska dock vara medveten om att valutaeffekten i längden ändå jämnar ut sig när man månadsköper fonder i olika valutor, alltså behöver man inte bry sig om detta om man inte har ett intresse. Men det är inte fel att nyttja denna effekt om man känner sig trygg i det.

Ombalansering

Precis som "the permanent portfolio" bygger denna portfölj på att man ombalanserar den så att man hela tiden håller sig till sin allokeringsmodell, den procentsats man valt. Jag tycker att juli är en bra period att ombalansera då finansmarknaden brukar vara ganska lugn då. Detta kan man göra årligen eller mer beroende på hur aktiv man är. 

Om läget medger kan man också använda stora delar av kapitalet för att övergå till en annan allokeringsmodell som passar bättre vid rådande marknad. Förhoppningsvis har portföljen klarat sig mycket bättre än aktiemarknaden i helhet vid ett sådant tillfälle.

Belåning

Eftersom att vi ändå anser att portföljen är väldigt diversifierad och har en låg volatilitet så har vi valt att nyttja belåning för att skapa oss lite extra avkastning. Vi belånar dock aldrig portföljen mer än 20% för att riskerna inte ska vara för höga och för att vi ska kunna få den bästa rabatten. 

I och med att portföljen består av en stor del korta räntor, som sällan rör sig mycket, skulle man vid en oväntad händelse kunna "betala av" delar eller hela lånet med detta kapital.

Belåningen fungerar bra nu när räntorna är låga. Efter alla avgifter/amortering så räknar vi med att portföljen bör ge drygt en procent extra avkastning med belåning, vilket är helt ok med tanke på att portföljen är ganska defensiv.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att denna portfölj går att göra hur enkel eller hur avancerad som helst. Den kan passa vem som helst egentligen. Detta är bara ytterligare ett sätt att positionera sig på börsen när det känns lite oklart vad som komma skall i framtiden. 

Vår tanke är att ha lika mycket råvaror som vi har aktier i vårt nuvarande sparande. Dels för att vi anser att råvarorna har en bra värdering idag och för att skydda oss mot en eventuellt tråkigare börs. Att inte låsa hela vårt kapital på just aktier känns bekvämare för oss just nu. Samtidigt behöver vi inte ägna så mycket tid åt just denna portfölj, utan kan ha andra portföljer vid sidan av där vi har en betydligt högre riskvilja när det kommer till aktier.

Slutligen vill jag säga att jag sedan ett år tillbaka även tänker liknande kring mina två "offensiva" portföljer, d.v.s. att jag försöker hålla fördelningen 50% aktier och 50% råvaror, där guld utgör en något större del.

Jag vill vara tydlig med att jag inte är någon expert på ämnet utan vill bara visa att det finns andra sätt att spara på i börsen. Denna strategi är något jag och min partner använder oss av och vi är väl medvetna om att den kan ge ett sämre resultat än index, däremot tycker vi att risken och volatiliteten är lägre varför vi väljer att nyttja den.

Kom ihåg att alla investeringar är förenade med risk och du kan förlora stora delar eller hela ditt kapital.

Är guld verkligen något att ha? - "Golden 50", portföljen med 50% aktier 50% guld

Ni har säkert hört det flera gånger tidigare, att guld inte är något man ska satsa på i längden och att guld inte ger någon avkastning. Man menar att guld i sig inte skapar något värde utan bara ligger där och ser trevligt ut. Men saken är att guld under vissa perioder faktiskt har presterat mycket bättre än både aktier och räntor. Tittar man långsiktigt så har guldet också lyckats behålla sitt värde och inte ätits upp av inflationen. Går man ännu längre tillbaka så är guld en av få saker som alltid haft ett stort värde för människor. Man kanske ändå inte ska bortse från guldet helt ?

Hur presterar då guld i en portfölj, ihop med t.ex. aktier och räntor. Hur kan du nyttja guld i en långsiktig investeringsstrategi och hur kan guldet skydda ditt kapital? Det är bland annat det här vi ska titta lite på i detta inlägg.

Uppdaterat 2020-04-22

Jag själv använder guld både som skydd (hedge) när jag tror att börsen kommer att gå sämre än guldet men även som enskild investering. Normalt består mitt totala sparande av 10 - 25% guld. I det här inlägget ska vi titta på den lite mer "extrema" portföljen jag har. Portföljen består nämligen av 50% guld och 50% aktier.

Strategin är egentligen väldigt enkel. Portföljen liknar 50/50-portföljen som jag skrev om i ett tidigare inlägg http://spargeneral.blogspot.se/2018/04/varldens-svaraste-eller-varldens.html . Skillnaden är att jag istället för räntefonder har guldfonder (ETFer). Portföljen ska sedan ombalanseras så att guldfonderna och aktiefonderna ligger 50/50. Denna portfölj kan vara helt passiv och är enkelt att månadsspara i.

Här är portföljens nuvarande innehav.

Och såhär har den presterat sedan start 2017-05-17 och de senaste 12 månaderna.
(Gul linje är OMXSGI)

Inte nog med att portföljen presterat bättre än OMXSGI. Den har också varit betydligt mindre volatil. Men att jämföra en sån här portfölj med ett aktieindex kan såklart vara lite knepigt då portföljen bara består av 50% aktier. Men det är bra för att illustrera skillnaderna.

Tittar man långsiktigt på hur guld presterat så ser det ut såhär:


Om man däremot tittar från "modern tid", någonstans runt 2000 så ser det istället ut såhär:

Det finns en trolig anledningen till att guld presterat så mycket bättre under de senaste 20 åren än tidigare perioder. Dels handlar det om att vi haft två riktigt stora börsras, IT-bubblan och finanskrisen 2008. Men också för att man förändrat ekonomin väldigt mycket med alla kvantitativa lättnader och stimulanser under årens gång. Inflation och devalvering av vanliga valutor har därför stärkt guldet väldigt mycket. Utöver det är skuldsättningen mycket högre idag än innan 2000. Även detta hjälper guldet en del.

Innan 1971 (se "Nixon Shock" och "Bretton Woods system") var dollarn nämligen knuten till guldet, dollarn backades alltså upp av guld, vilket gjorde att dollarn också sågs och användes som en säker tillgång. Det i sig medförde att guld och dollar utvecklades likartat fram till 1971.

Efter reformen blev det däremot en väldigt stor skillnad, vilket syns tydligt i grafen nedan. Värdet på USD har fallit i stort sett hela tiden sedan dess. Värre ser det ut för andra valutor.

De senaste 20 åren har vår ekonomi utvecklats till att bli mycket mer komplex, allt går så mycket snabbare idag och börsen påverkas på ett helt annat sätt idag än tidigare. Blickar man framåt kan detta vara en fördel för guldet, om man tror att guld kommer att fortsätta stärkas mot vanliga valutor och användas som en "safe haven" för kapital. Många investerare och institutioner tenderar nämligen att överföra stora delar av sitt kapital till guld när börsen är orolig, stökig eller har haft ett större fall. Efterfrågan på guld har också ökat markant i Asien, både på statsnivå och från privatpersoner.

Tittar man alltså på ovan grafer kan man faktiskt se att guld skulle kunna vara en viktigt komponent i en portfölj, dock inte för att maximera vinst utan främst för att minimera förluster och skydda sig mot börsras eller recessioner. Man pratar om att guld har en låg korrelation med aktier.

Guldet kan även vara ett skydd mot inflationen, när aktier och räntor inte klarar av att skydda dig mot den. Långsiktigt är guld i vart fall värdebevarande.

Nedan ser ni två grafer över hur SEK förändrats sedan 70-talet, samt hur guld/SEK sett ut sedan 1996. Det är väldigt tydligt att guld hade varit ett bättre alternativ än att ha pengar på ett bankkonto.

Hur ska man då investera i guld? 
Normalt är ju såklart fysiskt guld att föredra men det är ju svårare att få tag på, dyrare och jobbigare att förvara hemma på ett säkert sätt. Hur kan man då få tillgång till guld i portföljen på ett enkelt och investeringsvänligt sätt?

Jag brukar alltid försöka leta upp guldETFer (börshandlade fonder) eller vanliga fonder som backas upp av fysiskt guld. Det finns väldigt många bra ETFer och de flesta har en förvaltningsavgift kring 0.2% - 0.5% vilket är helt ok för råvarufonder. I slutet av inlägget kan ni se en sammanställd lista över fonder med bl.a. fysiskt uppbackat guld och råvaror.

Det viktiga när man köper guldfonder är att man läser på vad det är man köper, främst för att se så att det verkligen är en fond som backas upp med fysiskt guld. Det finns nämligen många typer av guldfonder/ETFer, allt från fonder med "terminskontrakt/futures" som underliggande, till fonder som innehåller aktier i guldgruvebolag mm. All information om en fond ska finnas på deras hemsida och i faktabladet.

Här är en artikel som går in mer på det: https://tradingsim.com/blog/correlation-gold-futures-gold-etfs/

De fonder jag själv använder är främst dessa två, då jag anser att de är säkrast och billigast: Wisdomtree Physical Swiss Gold (GZUR) och Xetra Gold. Tidigare köpte jag även fonder som handlades i USD men dessa går inte längre att köpa p.g.a. MIFID2.

Utöver ovan fonder brukar jag blanda in lite andra ädelmetaller såsom Silver och platina, Wisdomtree Physical Silver (VZLC) och Wisdomtree  Physical Platinum (VZLA). Silver är också en viktig del av våra portföljer. Ibland presterar dessa sämre än guld och ibland bättre. Det dyker alltså upp bra köplägen lite då och då.

Det som är viktigt att komma ihåg att det finns en valutaeffekt av att äga guld. Guld värderas normalt i USD (EUR för Xetra Gold) och detta har en positiv effekt när SEK går sämre. Som svensk kan man alltså tjäna både på att guldet stiger men också då USD stiger när man äger guld.

Se detta inlägg för mer detaljer kring valutaskillnader http://spargeneral.blogspot.se/2018/05/hur-kan-man-pa-enklaste-satt-tjana.html

Det finns såklart risker även med dessa guldfonder, precis som med aktier. Det är ju på sätt och vis "pappersguld". Kan man t.e.x lita på att en bank eller en utfärdare har exakt den mängden guld som du har rätt till enligt ditt "köpkontrakt"? Svårt att svara på. Men säljer man inte sitt guldinnehav under större "guld-kriser", så borde det inte vara några problem senare. Det är troligen när alla vill ha ut sitt guld samtidigt som det skulle kunna bli riktigt stökigt, det som skedde i samband med corona-krisen. Om man själv är en av dessa personer vid det tillfället så får man hoppas på att man valt rätt förvaltare.

Utöver guld består portföljen av aktier/aktiefonder. Det enklaste är att ha globalfonder ihop med guldet. Här kan man välja allt från lite mindre volatila sådana, alltså klassiska globalfonder, till att kanske ha lite mer "aggressiva" varianter. T.ex. Tech.

Alternativet är att man själv köper en diversifierad pott av aktier. Allt beror på hur hög risk man är villig att ta på aktiesidan och hur många procent av portföljen som ska vara exponerat mot guld. Kanske är det värt att vara mer aggressiv på aktiesidan när guldet ändå skyddar din portfölj? Jag själv vill helst ha fonder eller aktier som "täcker globalt" i och med att guldet ändå följer ett "globalt index", om vi bortser från valutafluktuationer.

Som jag skrev i början av inlägget är denna portfölj lite "extrem". I längden kanske det inte kommer att löna sig att ha så pass mycket guld i en portfölj. Men det är enkelt att växla ner på guldet när man anser att tillfället är rätt. Just denna portfölj kommer att fortsätta köra som en 50/50-portfölj, men en 70/30 hade också varit bra.

Nedan grafer är backtester för hur portföljer med guld presterat under olika perioder.

Generellt i mitt sparande kommer jag att växla upp eller växla ner exponeringen mot guld och silver. Allt beroende på hur börsen går, vad jag tror om marknaden framöver och framförallt vad jag tror om guldet. Förhoppningsvis kommer guldet att stiga när börsen går eller gått dåligt en period, vilket innebär att man får mer pengar att spendera på aktier senare. Med lite guld och silver i portföljen slipper man också att ha delar av ens kapital "inlåst" i en negativt avkastande börs.

Det man dock ska ha med sig är att även guld normalt kan falla väldigt hårt initialt vid ett stort börsras. Detta brukar bero på att folk/institutioner, framförallt de med hävstång, behöver sälja av sitt guld för att täcka förluster på aktiesidan.
Efteråt har däremot guldet presterat mycket bättre än vad börsen har. Silverpriset löper oftast parallellt med guldpriset, som ni såg i en graf tidigare. Men silver är mycket mer volatilt än guld, vilket innebär att silvret kan prestera bättre eller sämre än guldet vid vissa tillfällen. Nedan ser ni lite statistik för hur guld och silver gått under de stora rasen.

Mer om det här: https://goldsilver.com/blog/if-stock-market-crashes-what-happens-to-gold-and-silver/

Det var lite om guld och hur man kan nyttja guldet i sin portfölj. Hoppas att det ger lite inspiration. Fortsättningsvis kommer jag att posta guldportföljens resultat på twitter och på bloggen.

I och med att inläggets "extrema" portfölj inte verkar vara döpt av någon så kommer jag att skämtsamt kalla den för "Golden 50".

Lycka till med ert sparande och kom ihåg att allt inte begränsat enbart till aktier och aktiefonder!


Här är listan över de råvarufonder jag nyttjar.
Lista över guld- och råvarufonder: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1BK_zH1ZCfOYjucS8nZnHgryhtQvQEt2vRMpGsaLYpQs/edit?usp=sharing

Jag får ingen ersättning av ovannämnda fonder och bolag. Kom ihåg att alla investeringar är förknippade med risk. Det jag skriver är mina egna åsikter och tankar kring ämnet.

Hur kan man på enklaste sätt tjäna pengar genom att nyttja valutaskillnader i sitt sparande?

Kronans försvagning har varit uppe på tapeten en del de senaste veckorna på #finanstwitter. Inte konstigt, på en vecka har kronans värde sjunkit med ca 4.5% mot dollarn. Går man tillbaka 3 månader kan man se att SEK/USD tappat över 11% och då har egentligen dollarn i sig inte ökat markant i värde (se EUR/USD), utan enbart kronan som försvagats. Detta blogginlägg kommer att handla lite om hur man kan nyttja denna valutaskillnad när man sparar och indirekt hur man skyddar sig mot försvagningen av kronan. För de flesta som varit med på börsen ett tag är detta inget nytt, många tillämpar det direkt eller indirekt.

Som alla märkt av så har kronan försvagats rejält de senaste månaderna och detta gäller i stort sett mot alla valutor. Vi som investerar på börsen är tidiga på att upptäcka detta eftersom vi har en hel del utländska innehav. Men för gemene man, som inte är så intresserad av börsen, märks det av när semesterplånboken känns tunnare i utlandet. Exakt vad som orsakar dessa valutaskillnader kan ju beror på ganska mycket, allt från politik till större händelser eller hur landets ekonomi går. Alltså skulle det bli för mycket att ta upp i detta inlägg.

Istället är den intressanta frågan för oss som sparar på börsen hur vi lättast kan skapa oss en "bonus", genom att enkelt nyttja denna valutarörelse.

Sparar man månadsvis och kontinuerligt spelar denna rörelse ingen större roll för det jämnar ändå ut sig i slutändan. Men har man ett intresse och funderar på att nyttja detta så kan man faktiskt enkelt, både med fonder och aktier, dra fördel av detta. 

Tittar man på lite längre sikt kan man nämligen se att vissa valutor är billiga och vissa lite dyrare under vissa perioder. Genom att vikta sin portfölj mer eller mindre mot dessa valutor, kan vi skapa oss en liten extra avkastning i portföljen. Framförallt går detta att nyttja väldigt bra om man investerar mycket i räntefonder utöver aktier. Självklart blir också effekten den motsatta, om man råkar köpa aktier/fonder för en större summa i en annan valuta än SEK, när den utländska valutan är "dyr".

Strategin i sig handlar egentligen bara om att köpa mer av något, i en valuta som är "lägre värderad" än vad den brukar vara. Om man tittar på nedan graf kan man se att EUR/SEK under 2016 på vissa ställen var runt 10 - 12% billigare än idag. Går man tillbaka så långt som 2013 kan hamnar vi på ca 20 - 25% billigare. Alltså kan man konstatera att det skulle vara ett gynnsamt läge att köpa värdepapper i euro just då, för att sälja av idag.

Kikar vi istället på USD/SEK i nedan graf, kan man se att dollarn sjunkit 12 - 14 % som mest från sin senaste högsta topp. Alltså skulle det varit ett bra läge att köpa mer amerikanskt under dippen som kom sommar 2017. Många gånger kan dessa dippar hålla i sig ganska länge.




Men går man tillbaka ännu längre ser man att dollarn var ännu "billigare". Se nedan graf över 2011 - 2014. Detta har ju bl.a. lett till att de som köpte t.ex. globala indexfonder under den perioden har fått se sina fonder stiga mer än vad det egentliga indexvärdet stigit. Det har således varit en fördel att vara exponerad mot värdepapper utanför Sverige.

Den stora frågan för dig som sparar blir då vad du anser är en billig och dyr valuta. För att dra den slutsatsen får man titta tillbaka på kursutveckling för att få en uppfattning om vad man själv anser vara det "normala" priset. För den som vill veta vad det "faktiska" dollarpriset är kan man titta på "Dollar Index DXY"

Nedan är en graf över USD/SEK som går tillbaka till 80-talet.

Man ska dock vara medveten om att värderingen kan förändras väldigt mycket beroende på hur det går för ett land och hur deras penningpolitik ser ut. Sverige är ett bra exempel att ta då vi medvetet har försvagat vår valuta under många år, något som inte lär förändras den kommande tiden. Ibland kan det också vara väldigt svårt att förutse var valutan ska.


Vilka värdepapper skulle man då lättast kunna nyttja för spekulera i valutaförändringarna, för spekulation är just vad detta är. Nedan kommer jag att ta några värdepapper som exempel.

Det "säkraste" sättet att få exponering mot olika valutor i en portfölj är genom att använda sig av räntepapper, om man inte handlar valuta direkt på en forex eller inte vill ha för mycket utländska aktier.

Utöver mina utländska aktie/råvaruinnehav använder jag mig bl.a. av nedan korträntefonder (klassiska fonder) i kombination med spiltan räntefond Sverige och spiltan högräntefond:

- Danske invest select EUR

- Danske invest select USD

Jag växlar alltså mellan dessa två och de svenska räntefonderna, beroende på om jag tycker att valutan är dyr eller billig.

Jag använder också andra utländska räntefonder men de är ETFer så det kan vi gå in på en annan gång. Utöver dessa två finns det såklart andra fonder som handlas i SEK. Jag kan ta med några i slutet på inlägget. För enkelhetens skull håller vi oss till ovan räntefonder. 

Dessa två korträntefonder består nämligen av statsräntepapper (räntor från centralbanker) utfärdade i respektive valuta. Fonderna handlas i SEK vilket gör att man slipper transaktions/växlingsavgifter. Vill ni veta exakt vad de innehåller, vad förvaltningskostnaden är och hur durationen ser ut för underliggande räntor får ni titta hos er nätmäklare eller läsa mer på deras hemsida.

Hur gör man rent praktiskt i ISK/KF?
Det man gör är att helt enkelt att byta ut/sälja delar av sina svenska räntefonder, t.ex. Spiltan räntefond, och sedan köpa någon av Danske selects fonder.

Om vi kikar på USD/SEK så skulle nedan rödmarkerade områden vara ett bra tillfälle att göra det på, om man tror att kronan ska försvagas och USD känns billig/ska upp.

Under hela sommaren 2017 (den första röda markeringen i grafen) såg vi en period där USD sjönk i värde en hel del. Nu i efterhand ser vi att det var ett bra läge att gå in då. Man hade också ganska gott om tid på sig, runt 3 månader.

Det man sedan gör, några månader eller något år senare beroende på hur valutorna har gått, är helt enkelt att sälja av dessa fonder eller byta ut dem mot Spiltan räntefond eller andra svenska räntefonder. Genom detta har man helt enkelt tjänat pengar på valutaskillnaden samtidigt som räntorna förhoppningsvis gått upp någon/några procent.

Denna strategi är en del av nästan alla mina portföljer. Jag försöker alltså exponera mig mer eller mindre mot en valuta beroende på hur jag tror att valutan ska röra sig och om jag anser att valutan är "billig". I slutändan blir det en liten bonus i portföljen.

Känner ni er trygga med detta så tycker jag att ni ska testa med en mindre summa om ni aldrig gjort det. Det är ju ändå räntefonder så själva räntan kommer troligen inte att falla. Men var alltid medvetna om den valutarisk man utsätts för när man handlar värdepapper i andra valutor och om produktens basvaluta är annan än SEK. Denna strategi går såklart att använda på allt från aktier till råvaror, men det tar vi ett annat inlägg.

Jag personligen tror att euron nu har "toppat" för denna gång och kommer att sjunka något mot kronan och mer mot dollarn. Dollarn har redan börjat stärkas mot euron. Därav har jag börjat minska exponeringen mot euro i räntefonder. Dollarn tror jag kommer fortsätta stiga lite till, kanske upp emot 9.5. Efter det kommer jag även där börja vikta ner för att återgå till svenska räntor eller mer svenska aktier.

Kronan kommer troligen att försvagas lite till. Alltså skulle jag gissa på att det snart är ett bra läge att börja köpa på sig mer svenskt om man har mycket utländskt. På så sätt får man starkare köpkraft nu när man tjänat lite på den utländska valutan.

Här är en lista över fonder som liknar Danske Invest Select: 

Amundi Fds Cash USD AU-C - korträntefond som motsvarar 3 månaders ränta. Handlas i USD

Evli Statsobligation B - Liknar danske invest select men handlas i EUR.

Handelsbanken Euro Obligation - Liknar Danske invest och handlas i SEK

SEB Korträntefond EUR LUX C - Består av företagsobligationer och handlas i EUR

SEB Korträntefond USD - Lux - Nästan identisk med Danske Invest Select och handlas i SEK.

Ålandsbanken Euro Bond B - Företagsobligationsfond med duration på 1-3 år. Handlars i EUR.

Ålandsbanken Cash Manager B - Korträntefond som består av europeiska företagsobligationer och handlas i EUR.

Som ni ser kan listan göras väldigt lång. Det man ska komma ihåg är att alltid kontrollera förvaltningsavgiften och om fonden handlas i SEK, EUR eller USD. Man vill ogärna att växlingsavgifter ska äta upp ens avkastningen. Det finns företagsobligationer och statsobligationer, det senare är att föredra om man vill ha det säkrare. Vissa fonder har också lägre och högre risk, ibland kan vissa ha väldigt hög risk. Läs alltid på vad det är för fond!

Hoppas att detta gav något för er som inte känner till eller gjort detta. 

Lycka till!

Världens enklaste eller världens svåraste strategi?

Är du hyfsat ny på börsen, har en ganska stor summa sparad som du inte vill riskera eller vill du helt enkelt ha ytterligare en portfölj som en kompletterande strategi till ditt sparande. Då kanske denna portföljstrategi är något för dig. 

Denna portföljstrategi kan vara den enklaste och den svåraste i världen. Med lite tur (skicklighet?) kan man kanske till och med få en bättre avkastning än index?

Portföljstrategin skulle kunna lämpa sig för den som vill ha en lägre volatilitet och kanske för den som kom in "för sent" på börsen och känner att man inte riktigt vågar gå "all in" på aktiesidan, men ändå vill vara inne i marknaden.

Det är en passiv strategi som har ett utgångsläge där portföljen består av 50% aktiefonder och 50% räntefonder. Portföljen skall sedan hela tiden ombalanseras så att den ligger på 50/50. Dessa två tillgångsslag ska inte korrelera så mycket med varandra och i dagens börsklimat kanske det skulle kännas tryggare att ligga såhär en tid framåt.

Vi tittar på vad en portfölj bestående av 50% amerikanska aktiefonder kontra 100% har avkastat under årens gång. Vanguard har sammanställt en bra lista över hur olika portföljer presterat genom åren.

Om man vill veta mer kan man gå in här https://www.vanguard.com/us/insights/saving-investing/model-portfolio-allocations Kom ihåg att detta är baserat på den amerikanska börsen. Globalt kanske man skulle kunna förvänta sig något lägre avkastning.

Som ni ser kan man förvänta sig att en portfölj bestående av 50% aktier och 50% räntor bör ge ca 8% avkastning i snitt, enligt ovan backtest (så länge portföljen ombalanseras). Det är inte så illa jämfört med en portfölj bestående av 100% aktier. Man tar ju ändå 50% lägre "risk" om man bara har hälften så mycket aktier? Jag själv brukar sällan räkna med att få över 6-8% med en indexfond om jag bara månadssparar och låter den vara i fred.

En strategi man sedan kan tillämpa för att "slå index" är helt enkelt att övergå från 50% aktier till 100% aktier, när tillfället är rätt...

Och när vet man att tillfället är rätt, kommer ni att fråga? Det är just detta som är det svåra!

Men behöver det egentligen vara så svårt? Som jag sa är ju portföljstrategin egentligen en passiv 50/50 portfölj i och med att ni "kom in för sent" på börsen. Men det går ju att skapa sig en liten fördel trots detta. Det gör man genom att övergå till 100% aktier efter att börsen börjat vända till det positiva, när man väl haft en riktig krasch som satt sig. Tänk en "ingång" t.ex. 3 - 12 månader efter t.ex. krascherna 1987, 2001 eller 2008.

Portföljens utgångsläge är ju inte till för att maximera vinst utan för att man vill ha lägre volatilitet. Men samtidigt har man indirekt skapat sig ett utrymme för att kunna "köpa billigt" när det väl kommer ett riktigt bra läge. Vi utgår ju från att räntor aldrig faller som börsen, utan avkastar ungefär 2 - 3% per år långsiktigt, tillräckligt för att täcka inflationen. Se räntorna som en permanent "krigskassa". När det sen väl smäller på riktigt så kommer ni att veta det. Men er fördel är att ni sparar i indexfonder och indexfonder går väl inte i konkurs? Det vi däremot vet är att att indexfonder alltid går upp till slut (se alla index efter de stora fallen).

Nu kommer många säga att det är omöjligt att "tajma" marknaden och att man i längden förlorar på att försöka göra det. Jag håller helt och hållet med. Men strategin handlar inte om att "tajma" och försöka "ta sig ut" när man känner att toppen är nådd. Det handlar snarare om att våga ta tillfället i akt för att skapa sig en liten extra "bonus", någon gång under sitt sparande efter att man följt med i ett stort fall.

Det kräver inte mer än att man är lite aktiv efter ett större fall och agerar när det börjar vända till det positiva igen. Att det vänder till en positiv trend kan ju t.ex. ta allt mellan 6 månader eller 2 år efter ett stort fall. Man har alltså tid på sig och behöver varken stressa eller pricka botten, tanken är att man inte ska ligga kvar på 50/50 efter ett fall, eftersom det är då de riktigt snabba uppgångarna normalt kommer. Se det som att ni vill "komma ikapp" alla andra som sparat mycket länge än er. För till skillnad från de som ligger 100% aktier har ni faktiskt ett spelutrymme under börsfallet. Detta förutsätter såklart att räntorna inte följer med börsen ner.

Kan man i förväg bestämma sig för att ha en brytpunkt? Till exempel, "faller börsen 40% så kör jag all in på aktiesidan". Ja det skulle man kunna, så länge man är fullt medveten om att det fortfarande kan fortsätta ner trots att det redan fallit 40%, eller att det kommer ytterligare en dipp något/några år senare.

Har man bestämt sig för att gå över till 100% aktiefonder så ska man inte falla tillbaka till räntefonder av rädsla när det väl blir stökigt igen, för det är då du kommer att förlora pengar.

Om du sen inte agerar och istället ligger kvar i utgångsläget så kommer du ju ändå lyckas få dina 6 - 8% avkastning över en 10-års period, så länge du ombalanserar och håller fördelningen 50/50 i alla lägen. Du tvingar ju dig själv att köpa "billigt" trots att börsen faller, för att du ska hålla 50/50.

Hur kan man då på enklaste sätt använda sig av denna portföljstrategi?
Antingen sköter man allt detta manuellt på ett ISK/KF, d.v.s. skapar en portfölj som består av 50% globala aktiefonder eller liknande och 50% räntor. Sedan ser man till att köpa och sälja fondandelar när man märker att det diffar för mycket.

Eller så gör man det ännu lättare för sig genom att använda sig av en "robottjänst" där man kan välja hur fördelningen ska se ut. Detta är såklart att föredra då man själv slipper sköta ombalanseringen.

Personligen tycker jag att Lysa.se har en bra tjänst för detta. Där kan man nämligen välja sin aktiefördelning efter genomförd guide. Lysa är en en billig robottjänst (troligen den billigaste?) som automatiskt ombalanserar din portfölj enligt vald fördelning.

















Detta är en av mina portföljer hos Lysa som jag månadssparar i. Den har avkastat bra hittills jämfört med världsindex. Den har legat på 50% aktier sedan start i januari.

Skulle det sen dyka upp ett riktigt bra läge för att övergå till 100% aktier och man känner sig trygg i det, så kan man enkelt förskjuta målfördelningen till 100% aktier med Lysa. Ni har ju alltid pengar kvar på räntesidan när ni kör 50/50. Med denna enkla strategi skulle man alltså teoretiskt kunna slå index, även om man kom in "för sent" på börsen.

Som ni ser på bilden ovan behöver ni heller inte pricka exakt när ni ska övergå till 100% aktier, någorlunda bra räcker för att få er lilla bonus och "slå index". Börsen kommer ju ändå att vara billig en tid framöver, i förhållande till hur den var innan fallet.

Så, där har ni den, världens enklaste och svåraste portföljstrategi. Lyckas ni inte med den svåra delen vid den kommande kraschen så får ni testa igen vid nästa krasch 10 - 20 år senare!

Vad jag försöker säga med inlägget är att en 50/50 portfölj också kan vara bra och i vissa fall bättre om man har lite tålamod och har ett "makrotänk" med sig. Framförallt är en 50/50 portfölj bra i osäkra lägen som dessa.

Hur man känner av makroläget och hur man kan tillämpa andra tillgångsslag i en 50/50 portfölj ska vi gå in på i ett senare inlägg. Framöver kommer jag att posta lite statistik och bilder över hur just denna 50/50 portfölj gått.

Lycka till med sparandet!

Jag får inte någon ersättning för att ha med vanguards exempel och Lysa.se i bloggen. 

Jag vill vara tydlig med att jag inte är någon expert utan vill bara visa att det finns andra sätt att spara på i börsen. Denna strategi är något jag använder mig av och jag är väl medveten om att den kan ge ett sämre resultat än index, däremot tycker jag att det är värt att ta den risken.

Kom ihåg att alla investeringar är förenade med risk och du kan förlora stora delar eller hela ditt kapital.

Ett nytt hopp

Någonstans i en djungel, lik den på planeten Endor, hittar ni en avdankad general som gillar att spara och och investera. Han gör detta för att han ska klara av alla faror som lurar bakom alla hörn. Kanske har han något vettigt att säga...

Så, nu har även jag skapat en blogg, det trodde jag aldrig att jag skulle göra.

Men anledningen till att jag gjort det är inte för jag ska berätta om mina sparmål eller hur min budget ser ut. På den fronten finns det redan väldigt många fantastiska sparsoldater, som är betydligt bättre än vad jag är.

Jag har skapat denna blogg för att jag många gånger känner att twitter inte räcker till när man vill förklara, berätta eller gå in på lite detaljer kring en portfölj, bransch, ETFer, aktier mm. Jag känner främst att det finns ett behov av att ta upp alternativa investeringar/strategier, utöver de vanliga man normalt hittar på twitter. Det finns såklart twittrare som även på dessa områden är bättre än mig, men jag känner att det inte skulle skada med ännu mer info och tillfälle till diskussion. Förhoppningsvis kanske det blir lite annorlunda på denna blogg.

Så vad ska bloggen handla om? Jo, jag har lite olika portföljer med olika strategier och innehav, dessa vill jag ju gärna kunna prata lite mer om och förhoppningsvis förbättra. Samtidigt vill jag dela med mig av information då jag märkt av att många är intresserade av alternativa sätt att spara/investera på.

Bloggen kommer främst att att handla om strategier, ETFer, klassiska fonder, råvaror, lite teknisk analys (väldigt basic), lite valutor (inkl. krypto) och självklart guld. I det stora hela kommer mycket att handla om enklare makroekonomi och hur man kan ha med makrotänket i sitt sparande. 

En anledning till att jag har fler olika portföljer med olika strategier är dels för att jag själv vill testa och se hur stor skillnad det kan bli mellan dem men även för att diversifiera mitt sparande. Sen pratas det mycket om hur saker o ting presterat tidigare, men är det inte roligare att se hur en portfölj/strategi presterar i realtid? För marknaden ser ju väldigt olika ut hela tiden och är svår att förutse.

Det är vore också trevligt att kunna inspirera andra som är intresserade av det alternativa man kan hitta på börsen/internet. Jag har ju själv blivit inspirerad av många andra bloggare och användare på sociala medier. Som tack vill jag ju också dela med mig lite.

Med det sagt säger jag välkomna till bloggen!